Lördagsmiddag hos mamma!

Efter en matchförberedande träning med mycket skratt och soligt väder, var det dags för hela familjen att åka hem till mamma Kerstin för att äta lördagsmiddag.
På bordet stod jordärtskockssoppa som förrätt och kokt potatis med en jättefin ugnsstek som varmrätt. En helt fantastisk chokladfondue avslutade. 

Man behöver aldrig vara orolig för att inte bli mätt hemma hos mamma. Även om jag nödvändigtvis inte är någon superfan av kokt potatis. Min syster Charlotte och hennes familj var också på plats och det betyder fullt ös på alla kusinerna. När syrrans barn Neo, som är 6 år i augusti och Ellie som är snart 10 månader, drabbar samman med våra Lucas 5 år och Lion 20 månader, så förstår ni själva att det är hela havet stormar i mammas hus.
Lucas och Neo vänder uppochner på halva huset, medan Lion och Ellie mest kladdar ner överallt, mest Lion idag skall dock tilläggas.
Det var två trööötta grabbar som nästan somnade i bilen hem.
Här hemma är allt sig likt, fastän det är lördagskväll.
Maria sitter med sin Ipad och läser diverse bloggar, medan jag sitter med Football Manager.
Just nu är det Cardiff som gäller, men det går sådär ska sägas.. Jävlar vad det spelet kan göra mig irriterad.

Imorgon är det dags för den avgörande gruppspelsmatchen mot Kalmar. Att vi alltid får Kalmar i Svenska Cupen. Om jag minns rätt har vi mött dom 2007, 2008, 2010, 2011 och 2013. Fem av sju säsonger sen jag kom till Blåvitt. Helt sjukt faktiskt.

På måndag är det sedan dags för mig att dra upp till Stockholm och ansluta till VM-kvaltruppen.
Det är alltid lika fantastiskt att få vara med i landslaget.
Jag kommer ihåg när man var alldeles färsk och var skitnervös och knappt vågade röra bollen.
Jag var så dålig på mina första samlingar att jag tänkte att detta med landslaget var inget för mig. Jag tänkte att de andra måste tycka att jag är skitdålig. Detta var väl runt 2004-2005 och sen blev det ett uppehåll till 2009 innan jag kom med igen.
Då gav jag mig den på att aldrig vara nervös igen, lite spänd och förväntansfull är man alltid, men aldrig så det ska gå ut över mitt spel. Det är fortfarande inte jag själv som bestämmer att jag ska vara med, så varför bry sig om vad andra tycker. Jag älskar att vara med och kommer ge allt varje gång.
Jag tycker själv att jag gjort det bättre sen dess, sen är det fantastiska spelare som jag tränar med, så det är inte lätt. Jag njuter varje dag och det är en dröm som gått i uppfyllelse.

 

  Jag och Antonio di Natale

Men som sagt, Kalmar imorgon är det som fokus ligger på nu, så snart är det läggdags.
Maria, ni vet hon som är Blåvitts viktigaste kugge, hon låter mig sova till jag vaknar.
Sen blir det frukost, en promenad med familjen för att komma ut lite, sen lunch..
Iväg till samlingen och då kopplar man verkligen på. Även om jag gärna är avslappnad fram till inmarch.
Så skulle någon se mig fjanta lite på uppvärmningen eller inte verka riktigt fokuserad, så är det bara mitt sätt att förbereda mig. Alla kör sitt eget race och detta funkar för mig. Jag kan inte vara superladdad en timme innan match, då rinner all energi ur mig för tidigt.

Jag hoppas vi får fullsatt imorgon, publiken är superviktig i denna typen av matcher.
Det kan betyda det där sista lilla mot slutet av matcherna.
Vi är ju dock bortskämda med fantastiskt stöd, så jag är inte orolig.

Vi ses på Valhalla.. Må väl vänner